Turbulensen på de finansiella marknaderna fortsatte med full kraft under årets andra kvartal drivet till stor del av högre inflationssiffror och därmed hökaktigare centralbanker än väntat. Mot slutet av juni har dock det dominerande narrativet skiftat från ”åtstramande centralbanker” till ”fallande vinster” i takt med att allt fler indikatorer bekräftar en inbromsning i konjunkturen.
Årets första halvår blev en av de sämsta inledningarna på många decennier för de flesta tillgångsklasser på finansmarknaden. Utvecklingen kan inte hänföras till några större omvärldschocker under perioden utan är ett resultat av en fortsatt tydlig restriktiv hållning från centralbanker till följd av för hög inflation. För att reflektera det nya klimatet har marknadsräntor stigit både snabbt och från mycket låga nivåer vilket då även börjat påverka den ekonomiska aktiviteten.
Summerar vi utvecklingen i kvartalet har vi sett rejäla nedgångar på aktiemarknaden där OMXS30 stängde ned -10,62% och S&P500 föll hela -16,45%. Även räntemarknaderna har sett nedgångar och volatilitets-justerat är dessa nedgångar än större än rörelsen för aktier. Ett särskilt tydligt exempel är TLT (långa statsobligationer i USA) som är ned -13,02% i Q2.
De senaste veckorna har vi fått allt fler signaler på att den åtstramande penningpolitiken börjar få effekt i den faktiska ekonomin. Bland dessa signaler finner vi lågt konsumentförtroende, fallande inköpschefsindex och nedrevideringar från bolagen avseende försäljning och anställningsbehov framöver. Ett annat tydligt trendskifte är att prisutvecklingen i konjunkturkänsliga råvaror som koppar, stål och timmer tagit en drastisk vändning nedåt vilket är en historiskt pålitlig signal för svaghet i konjunkturen. Kombinerat med fallande efterfrågan är detta en mycket välkommen utveckling som kommer dämpa inflationstrycket markant, även om det samtidigt innebär en tydlig risk för svag vinst-utveckling under resten av året. Får vi effekten med tydligt avtagande inflation medför det dock att central-banker kan lugna ned sin hökaktiga retorik och bör på marginalen tolkas som positivt för finansmarknaderna och riskaptiten över lag.
Den upprörande konflikten i Ukraina har fortsatt under perioden. Med stöd från många västerländska nationer har Ukraina lyckats stå emot de ryska anfallen och risken för eskalering har fallit stadigt sedan utbrottet. Samtidigt är den största utmaningen för Europa hur de särskilt gasberoende länderna ska klara sig i det korta perspektivet när Ryssland sakta men säkert stänger av tillförseln. De omvälvande förändringarna på energimarknaden gör att just energiråvaror trots allt sannolikt kommer fortsätta handlas på höga nivåer även i en svagare makromiljö framöver.
Marknaderna har kommit ned en bra bit sedan årets inledning och handlas just nu på genomsnittliga vinst-multiplar sett till historiken. Det är högst sannolikt att vinstförväntningarna, som vanligtvis släpar, behöver justeras nedåt vilket gör att det på breda index kan finnas mer nedsida in i hösten. Det finns dock alltid möjligheter oavsett klimat och de områden där vi ser störst potential för relativ styrka nu är klassiskt defensiva sektorer samt lågt värderade tillväxtbolag med starka balansräkningar. Det ena segmentet gynnas av god motståndskraft i en svagare konjunktur och det andra är en tydlig vinnare om räntorna vänder nedåt (vilket de normalt sett gör) tillsammans med den ekonomiska aktiviteten. Det senare medför även stora möjligheter på obligationssidan i särskilt stabila bolag. När stor turbulens råder är det oftast klokt att ta det lugnt och inte röra om för mycket i portföljerna. Det är något vi håller fast vid samtidigt som vi gjort en del taktiska förändringar för att positionera oss i linje med exemplen ovan.
